thismypie

Hej det är 2020 jag är väldigt fattig.  Alhamdulillah  för allt jag är glad att mina familjemedlemmar mår bra att vi alla lever Gud är stor och mäktigast. Jag har dock velat skaffa mer mat i kylskåpet mer frukt och grönt till exempel betala några av mina räkningar det här inte varit lätt, jag pallar inte tigga från folk eller ens låna jag tänker när kan jag betala tillbaka .. jag sökte jobb idag är mest på mobilen försöker sälja saker men har inte lyckats sälja något än. Jag skäms otroligt och vill inte att någon i familjen får reda på min situation, maken handlar inte mat och jag vill inte fråga LÄNGRE. Varje gång jag ber han om pengar  då blir det bara tjafs jag orkar inte ens prata med han. Jag vet inte längre om jag har några känslor kvar mot han jag tänker alltid på dem stunder jag känt mig så nere så oälskad med han bortprioriterat och sårad. Jag minns när jag var gravid åkte med en vän till torp och slösade 20 kröner min man hemma blev vansinnig på mig vår första år som gifta. Han i sin tur brukade åka med brödrar till Göteborg och äta på restaurang, när Han kom visade han mig bilder och jag var så sugen på det han åt. Det var så jobbiga tider jag var kär i honom men skämdes för att någon skulle få reda på hur jag blev behandlat, han gick inte med mig för att tvätta  från jag var höggravid och jag trodde när han får pengar så skulle våra problem lösas men ach så fel jag hade så fort han fick sitt första jobb år 2017 så planerade han saker och o ting resor som han ska spara sina pengar till. Jag som blev glad för att han skulle få jobbet och jag ska vara hemmafru med våra söta barn , nejjjj jag fick handla jag fick städa tvätta allt själv. Mitt hjärta krossades jag blev sårad ganska djupt. Han skulle skicka varje månad till hyran och det var allt jag levde på barnbidrag  och föräldrapenning och  han med. Dock så kom han inte ens hem för att äta min papa var också lite sur på han för att han såg honom äta ute med vänner ibland själv. Vi höll på att skiljas innan jag blev gravid med vår andra barn.  Subhan allah borde jag ens tolerera ?.,, jag vet inte vad jag håller på med men i dagsläget har jag det svårare än innan med den ekonomiska biten så trött så arg och besviken på mig själv jag gör inte mina läxor i matte jag bara är på mobilen eller ute med barnen . Jag vill bara ha ett jobb inkomst, jag älskar nog inte maken, på något sätt lyckas jag stanna gift, jag vill dock inte längre kämpa för vårat äktenskap , om han vill skiljas eller nåt skulle jag acceptera det enkelt. Men Gud vet bäst, alltså har han inte handlat denna månad  dock med mkt bråk betalat mitt papper på migrationsverket.